Idag för fyra månader sedan. Då gick du bort. Då försvan du från världen. jag visste att den dagen skulle komma förr eller senare. Men varför just då ? Jag mådde redan dåligt över så mycket annat. Men när du dog, ja då rasa hela världen. Du va en sån underbar person. Varför jusst du av alla människor ? Du hade många som såg upp till dig. Du var älskad av många. Om jag ska vara ärlig så var jag en av dom som såg upp till dig. Så som du kämpade i slutet. När jag blir gammal ska jag bli som du, ett långt lyckligt liv med massa barnbarn och barnbarns barn. På din begravning, gud jag trodde jag skulle dö. Jag kunde inte gråta i början, men sen då kunde jag inte få tårarna att sluta rinna. Dom bara rann och rann. Din lilla röda mössa låg på kistan, när jag såg den började jag gråta ännu mer. Det är så svårt att förstå att du är borta. Att du inte längre är i din lägenhet och bakar kakor. Jag har massa underbara minnen med dig. tillexempel när jag och min kusin var och hälsade på dig. Du gav oss en kex choklad, när vi åt den så smakade den lite konstigt. Vi kollade på den och den va möglig typ. Gud vad jag och min kusin skrattade. Och när du låg på sjukhus. Det va då jag fick min sista kram från dig och en puss på kinden. Pappa och jag hade varit och kollat min astma. Vi bästemde oss för att åka och hälsa på dig. Du låg där i den där sängen. Du såg så svag ut, jag såg hur du verkligen ansträngde dig för att le när jag kom in i rummet. Du kännde först inte igen mig, du tyckte att jag blivit längre och var lik min farmor och pappa. Jag kämpade för att tårarna inte skulle rinna. När vi skulle gå, då kände jag hur en tår rann ner för kinden. Jag torkade bort den snabbt för att ingen skulle hinna se den, men jag kollade dig in i ögonen. Du hade sett den. Jag fick en kram och en puss på min kind, och en coca colaflaska. När jag kramade dig rann det en tår till, jag kännde hur den rann ner på din axel. Jag ville inte att du skulle märka att jag var ledsen, men det gjorde du. Du krama mig extra hårt. Och bara några veckor senare kom du hem från sjukhuset. Men du åkte tillbaka dit igen. Jag vill inte fatta att du är borta. Jag vill inte tro på det. Jag vill tro att du sitter i din lägenhet och bakar kakor eller stickar. Jag saknar dig underbara människa! Vila i frid gammelmormor Sonja!